Vi har inte det nu, vi hade tidigare tre honor ihop som funkade bra men då så skulle ju två av dom till slakt så då slutade vi ha dom tre i grupp. Den honan som är kvar försökte vi para ihop med vår andra avelshona men dom funkade inte ihop.

Slaktade en hona idag, och hon hade fått ett bett på ryggen, som var infekterat. Varken jag eller slaktaren kände denna varböld. Han sa att den låg djupare ner i köttet, men den kasserade vi. Det var ändå tre systrar som alltid levt ihop. Men nu får alla ha varsin bur.

Hållt i grupp i flera år. Olika honor, vissa uppfödda i gruppen, många inflyttade som vuxna. Aldrig haft några bitskador förutom 2 skadade öron och nosen på en hona som sen fick flytta. Några enstaka, ytliga sår på rygg/bakdel, främst vid hopsläpp och när honor som fötts i gruppen blivit 4-6 månader och börjat testa gränser, men det har läkt ut och lugnat ner sig.

Har även haft vuxna hanar i grupp, 4 stycken, vuxna  vid hopsläpp. Nu är de dock helt frigående (har ju inga honor mer) och de väljer varandras sällskap ibland och ibland inte. Jag kollar igenom dem då och då.
Och två vuxna pojkar(avelshanar) har delat bur, inte släkt med varandra. Förbättrade temperamentet på den ena av dem avsevärt, han blev mycket mer harmonisk - men det blev ett hemskt revirmarkerande - de blötta ner nästan 3kvm dagligen och för att inte orsaka sjukdomar pga dålig hygien fick jag sära på dem.

Skulle aldrig hålla en kanin (hona i vart fall.. men börjar ifrågasätta att hanar är så himla aggressiva också.. de två gånger jag provat + med unghanar som växt ihop till slakt, har det varit betydligt mindre problem och tjafs vid introduktionerna än med honorna, som kan smågnabbas rätt länge) ensam om hon inte visat att hon vantrivs i grupp. Men de behöver yta och framförallt inredning, har märkt att det går utmärkt att de trängs lite (uppemot 7 honor och 5 kullar samtidigt på 14kvm var min absoluta gräns och då tills ungarna blev 7 veckor) så länge de har mycket inredning och berikning som delar av buren/hägnet, hyllor, plattformar att sitta på, saker att krypa under osv. Då behöver de inte gå varandra på nerverna. Men är det en kal box så ser de varandra hela tiden och får inte samma ro. Samma sak om man ar ett par - det funkar ibland, men ibland retar de gallfeber på varandra och att släppa in en eller flera kaniner till kan förändra läget helt och skapa harmoni.

Bilder: de två pojkarna i sin bur, två bilder på när damernas bur var vid sin absoluta maxgräns av kaniner (alla kaninerna är inne på bägge bilderna, otroligt hur de kan försvinna!) och en från buren med den första gruppen - två  pälsar, en nz och en vädur (syns inte). Väduren funkade inte riktigt i gruppen, satt ensam och åt dåligt så hon flyttade till nytt boende där hon skulle få vara ensam, men dog bara några dagar efteråt. I efterhand misstänker jag att hon kan ha varit genetisk vitscheck och därför sjuk… men detta var i början av mitt kaninhållande och erfarenheterna kommer ju med tiden. Den sista bilden är de fyra hanarna (en unghane) några timmar efter att de träffats för första gången i kolonin (som fortfarande luktar starkt av fertil hona, fick flytta honorna till uteburarna för att ge pojkarna bästa förutsättningar och bäst bur att göra upp utan att skada varandra). Nu är de som sagt helt frigående, tre av dem kommer in i stallet på nätterna, stora silverhanen har flyttat in under lite gammal ved istället. Jag ser dem beta ihop ibland.
Valde mellan att behålla en liten grupp honor eller att behålla hanarna.. jag fäste mig mer vid pojkarna men ville inte ha ett antal kaniner som fick bo ensamma.

Kan tillägga att anledingen till att jag ens testat med hanarna är för att jag har pratat med ett par personer som alltid har alla avelshanar i en grupp, och honorna i en annan. Släpper ihop två för parning i en bur när det är dags, och sen ut till sina respektive flockar igen. Men de säger också att hanarna kräver något mer yta per kanin.

Självklart kan man inte ha dem i burar med mått för solitärkaniner. Labratoriekaniner som hålls i grupp bor tex så här (icke avlande honor) https://www.nc3rs.org.uk/our-resources/housing-and-husbandry/rabbits

Eller så här http://www.awionline.org/pubs/cq02/Cq-rabbits.html

Jag har för en tid sen satt ihop tre honor och en kastrerad hane. De är alla vuxna. Två av dom brottades lite vid första mötet men gillar varandra nu. Det funkar jättebra! De går i en spilta och har runt 10 kvm. Det känns helt toppen då två av honorna kändes ensamma och uttråkade. Det är härligt att se dom skutta och göra tokhopp och nosa runt. 🙂

Inget om själva tråden men Zabbio, vad hade du för sand i boxarna? :) Har själv funderat på att ha en del av buren med sand för att de ska kunna gräva ordentligt osv.

Jag har två kaniner tillsammans och det går jätte bra. De är väll bara när honan är skendräcktig som de kan bli lite sura på varandra, men då sätter de sig helt enkelt bara långt ifrån varandra.

#6 Jag har inte haft grävlådor själv, tycker dock att det är en bra ide :P Hade sand som strömedel i boxen. Ett tunnare lager sandlåde-sand. Går ju inte att gräva tunnlar i, men de kan gräva lite.